LUMSÅNPROJEKTET 1997-2019

SLUTREDOVISNING – LUMSÅNPROJEKTET

Denna slutredovisning beskriver de biotopvårdsåtgärder som har genomförts i Lumsån, belägen mellan sjöarna Lumsen och Malingsbosjön i Smedjebackens kommun i södra Dalarna.

Arbetet har utförts av den ideella föreningen Sportfiske för Morgondagen (SFM). Projektet har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från EU via Älgmark Malingsbo-Kloten och Leader Bergslagen, samt bidrag från Länsstyrelsen i Dalarnas län, Sveaskog och fiskevårdsfonderna hos Sveriges Flugfiskares Förening och ABU Garcia-fonden.

Projektets huvudsakliga omfattning har varit att anlägga lekbottnar genom tillförsel av lekmaterial för öring samt att förbättra uppväxtmiljöerna för fisk i vattendraget.

Lumsån har med stor sannolikhet varit ett mycket produktivt öringvatten i äldre tider. Olika typer av mänskliga ingrepp har dock försämrat livsbetingelserna för djurlivet i ån. De ofta mycket låga sommarflödena har gjort det svårt för öringen att utveckla ett livskraftigt och självreproducerande bestånd. Detta har även haft en negativ inverkan på flodpärlmusslan, vars bestånd idag i princip är obefintligt.

LUMSÅN INNAN BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDERNA

Lumsån har idag ett glest och småvuxet öringbestånd. Tillsammans med alger, plankton, växter och insekter har ekosystemet påverkats negativt av de fysiska förändringar som flottningen lämnat efter sig.

En viktig orsak till fiskens tillbakagång i Lumsån är att flottningen skapade raka vattenleder med nakna och näringsfattiga bottnar. Den jämna och grunda bottenstrukturen gav dåliga skyddsmöjligheter, särskilt under perioder med lågvatten. Vårfloden kunde passera snabbt utan att bromsas upp, vilket resulterade i breda och grunda strömsträckor. Nederbörd saknade naturlig dämpning eftersom variationen i bottenstrukturen var liten.

Utöver flottningen har även vattenreglering, vandringshinder, hårt fisketryck, skogsbruk samt ett högt predationstryck bidragit till öringens tillbakagång.

De biotopåtgärder som genomförts syftar till att skapa större och bättre livsutrymme för ekosystemets grundläggande delar – växter, insekter och andra djur – och i synnerhet för öringen. Därför har biotopvårdande insatser varit nödvändiga för att förbättra förutsättningarna för ett livskraftigt vattendrag.

LEVANDE VATTEN KRÄVER STENAR OCH ”DÖD VED”

Den viktigaste faktorn för att öka produktiviteten och det totala djurlivet i vattendraget är förekomsten av stenar. Stenarna bromsar vattenflödet och bidrar samtidigt till att höja vattennivån. Virvlarna som bildas runt stenarna förbättrar syresättningen av vattnet och skapar gynnsamma livsbetingelser för både växter och vattenlevande insekter.

Stenar utgör ofta revir för öring, och deras närvaro gör att strömmen naturligt gräver livsviktiga gropar i botten. Ju fler stenar som finns, desto fler revir kan bildas, vilket förbättrar förutsättningarna för lek och föryngring. Genom tillförsel av stenar kan den biologiska produktionen öka med uppskattningsvis 10–12 gånger tack vare den större tillgängliga bottenytan.

Sammansättningen av bottenfaunan visar att vattendraget inte är försurat. Kombinationen av frodig lövskog och rinnande vatten skapar dessutom goda livsmiljöer för ett rikt fågelliv. Ovanligare arter, såsom kungsfiskare och mindre hackspett, förekommer tidvis i området, medan strömstaren är en regelbunden besökare.

Som en del av biotopvården har även död ved lagts ut i vattendraget. Den döda veden lockar insekter, ger fäste åt växter och skapar viktiga gömslen för fisken. Den ökade mängden död ved har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då den bidrar till fler uppehållsplatser för växter och djur samt ökad tillgång på näring för både fisk och bottenfauna.

Död ved

Den döda stocken bidrar till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för insekter, ge fäste åt vattenväxter och erbjuda skydd och ståndplatser för fisk.

"Konstgjorda" miljöer för fisk och insekter

Tillskott av död vid i form av stockar som vi förankrar i botten med armeringsjärn ökar strukturella komplexiteten i vattendraget och skapar viktiga habitat för insekter, växter och fisk.

"Half stocks"

Olika typer av träbaserade strukturer används vid restaurering av strömmande vattendrag i Nordamerika för att återskapa skydd, ståndplatser och styra vattenflödet. Exempel på sådana strukturer är bank cover , current deflectors , half stocks , slab stocks and two-layer lunker structures .

SYFTE, MÅL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Syftet med arbetet har varit att återställa och biotopvårda Lumsån för att på sikt återskapa ett livskraftigt och självreproducerande öringbestånd samt ett levande och fungerande vattenlandskap. Fokus har legat på att skapa fler lekplatser och uppväxtområden för öring i olika livsstadier.

Utan att förändra åns naturliga karaktär har vi strävat efter att återskapa de miljöer som tidigare funnits i och kring vattendraget på de aktuella sträckorna. Där bottenprofilen varit jämn till följd av tidigare rensningar har vi skapat hålor och djupare fåror för att åstadkomma en mer varierad och kuperad bottenstruktur. Detta ger bättre skydd och större livsutrymme, även för större fisk under perioder med låg vattenföring.

På flera platser har stenar och block återförts till åfåran. Genom detta ökar bottenytan, fler skyddade ståndplatser skapas och både syresättning och strömmens biologiska produktivitet förbättras. Samtidigt styrs vattnet närmare strandkanterna, vilket särskilt gynnar mindre öring. När vattnet pressas samman mellan stenarna ökar även strömhastigheten, vilket på sikt bidrar till att naturliga hålor grävs ur i botten.

Sportfiske För Morgondagen biotopvårdar i Lumsån

Sami och Mikael rullar sten i Lumsån

Spett och "Treklo" är ett måste vid biotopvård

Sten/block i olika storlekar kommer skapa variation och strukturer i vattnet.

SAMMANFATTNING – LUMSÅPROJEKTET

Syftet med biotopåtgärderna har varit att återskapa ett mer naturligt och variationsrikt vattendrag efter tidigare mänskliga ingrepp. Öringen väljer ofta ståndplatser där den har skydd ovanifrån, till exempel under urgröpta strandbrinkar, trädöverhäng, i djuphålor, bland död ved eller i strömmande och brutna vattenmiljöer som forsar och fall.

I den mån det har varit möjligt har vi försökt återskapa sådana miljöer på ett naturligt sätt. De restaurerade miljöerna förväntas gynna insektslivet i ån, vilket är en viktig basföda för både fisk och flera fågelarter. Resultaten från elfisken de senaste åren visar också på en god föryngring av öring, vilket är en tydlig positiv indikation.

Fokus har legat på att återskapa naturliga förhållanden i vattendraget, inte enbart för att gynna öringens reproduktion utan även för att öka den biologiska mångfalden i stort. En ökad insektsproduktion ger positiva effekter för strömlevande djur, växtliv, fågelliv och även för den rödlistade flodpärlmusslan.

Vi är sammantaget nöjda med genomförandet av projektet och lämnar nu tillbaka Lumsån till Sveaskog. Ån kommer framöver att ingå i det catch and release-fiske som bedrivs i Malingsbo-Kloten.