NEDRE BORGFORS PROJEKTET 2026
Denna slutredovisning sammanfattar de biotopvårdsåtgärder som genomförts i Hedströmmens strömsträckor vid Nedre Borgfors under 2025.
Hyttverksamhet och timmerflottning har satt djupa spår i Hedströmmens vattenmiljö genom uppdämningar och borttagning av sten. Dessa ingrepp har påverkat öringbeståndet negativt och därmed även flodpärlmusslorna, som är beroende av öringen för sin fortplantning.
Arbetet har utförts av den ideella föreningen Sportfiske För Morgondagen (SFM), en sportfiskeförening med lång erfarenhet av fiskevård i Bergslagens strömmande vatten. Projektet har möjliggjorts genom LOVA-bidrag inom ramen för satsningen ”Åtgärder för god ekologisk status i strömmande vatten”, samt med stöd från Länsstyrelsen i Västmanlands län och markägaren Sveaskog.
Syftet har varit att på nytt restaurera en del av sträckan i ”Etapp 1” (2020-2022 års projekt sträcka, ”blåmarkerad sträcka på kartan) (Bild 2)
Det är framförallt området nedströms det övre vindskyddet och ca 250 m nedströms som vi inte var nöjda med, och som vi också påpekade i vår förra ansökan.
Vi ville redan då använda oss av maskinkraft då det var stora stenblock i området och blocken var ”felplacerade” från 2017 års restaureringar då man använde maskinkraft.
Vid åtgärderna 2017 placerades visserligen en del sten och block i området, men dessa låg för glest och bidrog inte till att hålla kvar vattnet.
Placeringen av stenarna gjorde dessutom uppväxtområden för fisk otillgängliga, vilket i sin tur bidrog till en sänkt vattennivå uppströms.
Vattnet kunde rinna under de större stenarna, som hade placerats ovanpå mindre stenar. Detta ökade risken för torrläggning vid lågflöden.
Under föreningens åtgärder 2020–2022 tillfördes en del ”hanterbara block” med hjälp av motorspel, men detta kunde endast genomföras i begränsad omfattning och längd.
Det breda partiet strax före lugnvattnet var dock mycket grunt och flackt, även under högvatten, vilket gjorde området olämpligt för lek och uppväxt
BESKRIVNING
Hedströmmen vid Nedre Borgfors biotopvårdades på en sträcka av cirka 250 meter i samband med att dammen revs år 2017. Två år efter restaureringen uppmärksammade föreningen Sportfiske för Morgondagen att området behövde justeras, eftersom det saknades lekplatser och uppväxtområden för fisk. Sträckan var dessutom för grund, särskilt under lågvattenperioder.
Denna slutredovisning avser det område (se blå markering i bild 3) som vi inte var nöjda med och som vi även påpekade i vår tidigare ansökan (2020–2022). Området var tungarbetat, och vi önskade redan då använda maskinkraft eftersom stora stenblock hade placerats felaktigt under de första restaureringsarbetena i samband med damm rivningen 2017. Tyvärr fick vi dock avslag på att använda grävmaskin. På flera ställen stod stenblocken isolerade och instabilt, utan att skapa tydliga djupstrukturer. Bottnarna blev därför enformiga, sterila och grunda, vilket begränsade fiskens möjligheter att söka skydd.
SYFTE, MÅL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Vårt arbete på sträckan har bestått i att dels iordningställa lekområden, dels skapa uppväxtmiljöer för medelstor och liten fisk. Eftersom sten och block har varit ojämnt fördelade, och det inte har funnits tillräckligt med större block, har vi varit tvungna att transportera hit ytterligare material. Blocken har placerats ut med omsorg, grävts ner delvis och bidrar därmed till att ”putta mer vatten” och skapa en dämning. För att ge stabilitet har blocken förankrats med grus och mindre sten.
Lägg märke till hur vi har grävt ner blocken, samt hur vi har lyckats skapa en mer ”orolig” vattenyta med flera ståndplatser för mindre och medelstor fisk.
Syftet har varit att återställa och biotopvårda Hedströmmen för att försöka få tillbaka en reproducerande öringstam samt skapa ett levande vattenlandskap. Målet är ett hållbart fiske, vilket innebär fortsatt Catch and release av all öring.
Fokus har legat på att skapa uppväxtområden för både mindre fisk och fisk i mellanstorlek, men även lekplatser. Där bottenprofilen tidigare varit jämn på grund av rensningar har vi försökt återskapa hålor och djupfåror för att skapa en mer kuperad botten, vilket ger bättre skydd och livsutrymme även för den större fisken under lågvattenperioder.
På vissa platser har sten och block tillförts till ån, eftersom många av dessa tidigare har rensats eller sprängts bort. På så sätt ökar bottenytan, mer skydd skapas, syreblandningen förbättras och strömmens produktivitet stiger. Samtidigt trycks vattnet mer mot strandkanterna, vilket gynnar öring förekomsten – särskilt bland de mindre individerna.
Vattnet pressas också samman mellan stenarna, vilket ökar strömhastigheten och gör att strömmen med tiden gräver ut hålor i botten.
VIKTIGT MED DJUPFÅRA
Inom målbilden för restaurering av blockrika vattendrag handlar mycket om att återföra material och bredda vattendraget, vilket lätt kan medföra en uppgrundning av forsmiljöer. Som utförare av åtgärder är det därför mycket viktigt att beakta den naturliga variation som bör förekomma – inte bara vad gäller habitat och strukturer, utan även variation i bottendjup.
Särskilt i mindre vattendrag finns risken att återfört material skapar en grund och homogen livsmiljö. Därför är det viktigt att lämna utrymme för djupare partier och höljor i vattendraget, som till exempel kan utgöra ståndplatser för större fisk.
I Hedströmmen vid Nedre Borgfors har man vid tidigare restaureringar låtit djupfåran – som under naturliga förhållanden skulle löpa längs ytterkurvan – istället gå längs innerkurvan (se bild13). Detta ledde till erosion in i sandåsen på den södra sidan. Vid årets restaurering har vi därför låtit djupfåran återgå till ytterkurvan.
Nedre Borgfors innan restaureringsåtgärder
Nedre Borgfors efter restaureringsåtgärder
KVILLOMRÅDE
Kvillområden är variationsrika, mosaikartade biotoper med ett rikt inslag av lövträd mellan bäckfårorna. Vid högvatten täcks stora delar av biotopen av vatten. Den höga luftfuktigheten, tillsammans med stambaser och stenar, skapar gynnsamma förhållanden för många mossor och lavar. De steniga bottnarna erbjuder dessutom goda skyddsmöjligheter för mindre fiskar och bottenlevande djur.
Kvillområdet i slutet av restaureringssträckan har tidigare ofta stått torrt eller haft mycket låg vattenföring (se vänster i bild 15). Genom att arbeta med större block i huvudfåran, som grävs ner delvis i botten, har vi kunnat höja vattennivån. (se bild 16) På så sätt har även mer vatten kunnat styras in i kvill området, vilket minskar risken för att området torkar ut.
Nedre Borgfors innan restaureringsåtgärder
Nedre Borgfors efter restaureringsåtgärder
LEKOMRÅDE
Vid återskapandet av lekområden är det viktigt att komma ihåg att åtgärden endast utgör en av flera pusselbitar i arbetet med att skapa lekmiljöer som är hållbara över tid. För att uppnå detta krävs ofta ett helhetsperspektiv, där insatserna syftar till att återskapa en naturlig tillförsel av grus och ett naturligt flödesmönster med utjämnade högflödestoppar.
Anläggandet av lekområden kan ses som en form av habitatförstärkning som underlättar för laxartade fiskar. Lämpliga platser är till exempel breda forsnackar med låg inneslutning samt djupare höljor med god genomströmning. Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för ynglens överlevnad nedströms lekområdet.
Strax nedströms vindskyddet, ovanför forsnacken, har vi anlagt två lekområden på vardera sidan av djupfåran.
UPPVÄXTOMRÅDEN
Observera att lekområden inte ensamma tillgodoser öringens behov under livet. Som nämnts flera gånger behövs ett komplext habitat med både grunda och djupa områden.
Under den första sommaren, när ungarna etablerar sig i sitt nya habitat, krävs ofta grunda och svagt strömsatta partier. Lämpligt djup är cirka 0,1–0,4 meter med en vattenhastighet på 0,2–0,5 m/s.
Det behövs varierande sten storlek – både ytskärande och icke ytskärande stenar – för att skapa en naturlig variation i bottenstrukturen. Detta ökar antalet ståndplatser för den mindre öringen.
Vattenhastigheten bör vara så pass hög att vattenytan inte går att se igenom, alternativt med lite vit skum. Ytskärande stenar ökar ståndplatserna för de mindre öringarna (0+ och 1+), som brukar tillbringa sina första år i strömmarna här.
Nedanför lekområdena behövs en varierad bottentopografi som är viktig för både geomorfologin och artdiversiteten. Genom utläggning av stora stenar skapas fler mikrohabitat med olika egenskaper, bland annat ansamlingar av finare fraktioner bakom större stenar. Detta kan fungera som uppväxtområden för bottenlevande insekter.
Kvillområden är biologiskt värdefulla miljöer med rik artmångfald och fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för fiskar som öring.
NEDRE BORGFORS
Vårt arbete på sträckan har främst syftat till att iordningställa lekområden samt skapa uppväxtmiljöer för mindre och medelstor fisk.
Eftersom riktigt stora block (200–250 cm) saknades i området har vi fått transportera hit några. Kombinationen av de utplacerade blocken, befintliga stenar och det tillförda gruset har skapat variation i bottenstrukturen och en mer naturlig biotop Resultatet har överträffat förväntningarna, då dessa block skapar variation i bottenstrukturen och bidrar till en mer naturlig biotop.
Den biotopvårdade sträckan har nu större vattenvolym och fler uppväxtområden för mindre fisk och andra vattenlevande organismer, men också förbättrade livsmiljöer för landlevande arter med anknytning till vattnet. Vi har dessutom lyckats skapa en våtare strandzon som består även under lågvattenperioder.
Det mesta arbetet har skett med maskinkraft men vi har även gjort en del med handkraft och motorvinsch.
Ska det bli ett effektivt biotopvårdsarbete så underlättar det avsevärt om man har maskiner till hjälp
En del av finjusteringen görs manuellt med handkraft, då gäller det att kunna samarbeta
SAMMANFATTNING
När dammarna i Nedre Borgfors och Baggådammen revs 2017 försvann inte bara vandringshindren, utan hela vattensystemet fick också tillbaka sin naturliga rörelse och variation.
Genom att återställa lekplatser, uppväxtområden och naturliga bottenstrukturer har öringen nu möjlighet att åter ta i bruk sina naturliga livsmiljöer.
Vi har även återfört stenar, block och död ved till ån. Det skapar skydd och ståndplatser för fisken, förbättrar vattnets syresättning och bidrar till ett mer varierat vattenflöde. Detta gynnar inte bara öring, utan också vattendjur, insekter, flodpärlmusslor och fåglar – vilket ökar mångfalden i hela ekosystemet.
Målet är inte att skapa en perfekt fiskå, utan att återskapa naturliga processer som kan fortsätta utvecklas av sig själva över tid. Detta är idag ett vanligt synsätt inom svensk naturvård, där fokus ligger på att låta naturen återfå sin egen förmåga att läka.
Att fortsätta med catch and release på öring bidrar också till att fiskbestånden kan växa sig starkare utan risk för överfiske.
Projektet i Hedströmmen är ett tydligt exempel på hur människa och natur kan samverka för att återställa balans och öka biologisk mångfald – och har blivit ett gott föredöme inom svensk vattenvård.
Skapa din egen webbplats med Webador